Malins Blogg 2.0

Äntligen kan jag hälsa er välkomna tillbaka till bloggen. Jag har, som ni kanske ser, bytt plattform och flyger nu på egna vingar. Att vara tillbaka på WordPress känns jättebra. Headern är utbytt efter fem (!) år och ja, designen har fräschats till och upp. Tusen tack Daniel för hjälp med flytten!

För en vecka sedan ställde jag frågan på Instagram hur många som följt mig sedan Jolie föddes och det var över hundra stycken som följt mig så pass länge. 100 stycken av 5800 så jag förstår ju att många har hittat till mig längs vägen. När hittade just du hit till mig?

Min vision är nu att bloggen ska bli ett komplement till Instagram. En gång i tiden började min Instagram som ett komplement till bloggen, sedan blev det 50/50 och senaste åren har jag dessvärre knappt bloggat. Nu tänker jag att de olika kanalerna ska få gå hand i hand där Instagram kommer uppdateras oftare medan bloggen får ta hand om längre texter. Min målsättning är dock att försöka uppdatera bloggen en gång per dag till en början – betydligt färre gånger än “back in the days” men otroligt mycket oftare än senaste tiden. Det känns väl som en fair deal?

Vad kommer jag då att blogga om? Precis som förr så blir det mitt liv med allt vad det innebär. Som egen företagare är jag själv mitt största och viktigaste varumärke. Jag har ofta brottats ofta med hur personlig jag kan vara när jag nästa dag kan sitta i ett viktigt affärsmöte men har kommit fram till att jag ändå har mest att vinna på det personliga – så det spåret kommer jag inte lämna.

Välkomna tillbaka till Malins Blogg 2.0 – ska bli så himla kul att få hänga med er igen!

Ps. Som alltid vid plattformsbyte finns det lite småfix kvar att ordna. Säg gärna till om du upplever något som konstigt!

Fortsätt läsa

Uppdatering

Hej vänner!
 
Hur mår ni? Som ni vet och märker hänger jag mest på Instagram nu för tiden men längtan att skriva längre texter är stor och jag tror därför jag kommer smyga igång med bloggandet igen. Skulle dock vilja göra en uppdatering och lyft för bloggens utseende som känns mer aktuell. Kanske byta plattform till och med. Men tillsvidare nöjer jag mig med nuvarande form.
 
Just nu sitter jag på skolan i Stockholm och skriver. Jag flög ner tidigt imorse men mina föreläsningar börjar inte förrän 11:00 så jag sitter uppehållsrummet, dricker kaffe och pysslar med lite olika ToDo’s för jobb och skola. Jätteskönt med en lugn morgon i en tyst och harmonisk miljö. 
 
Vad händer då i livet?
 
– Loo blir snart ett år (!) och jag tycker synd om honom så lite jag dokumenterat. Med Jolie skrev jag ju om allt. Men foton finns det i alla fall så det räcker och blir över för Loo, dags att ta tag i att skapa ett fotoalbum också. 
 
– Jag jobbar vidare på Sportsgym där jag numer är Affärsområdeschef för område öst. Vilket inkluderar Sundsvall och Härnösand med totalt sju gym. Jag har fortfarande igång 1-2 PT-klienter i veckan för att underhålla min kompetens. Jätteviktigt tycker jag.
 
– Jag pluggar till Lic. Medicinsk tränare hos The Acamdey. En medicinsk tränare jobbar som en brygga mellan sjukvården och friskvården – en yrkestitel som tyvärr inte kommer vara arbetslös i framtiden. Vår hälsa i Sverige blir sämre och sämre. Är dock glad och tacksam att jag får vara med och förändra den till det positiva så mycket jag bara kan.
 
– Jag kör en Julkalender på Instagram som går under taggen #malinkasjulkalender och den har över 1000 deltagare vilket känns helt galet men SÅ kul. Häng med du också om du inte gjort det ännu!
 
Förutom ovanstående har senaste veckan varit en känslostorm med en berg-och dalbana. Det har nu landat i något positivt och jag längtar till jag kan berätta för er. Kommer bli superbra!
 
Nu ska jag gå in på skolportalen för att skumma igenom dagens ämnen på föreläsningarna. Hoppas ni får en jättebra dag så hörs vi snart igen. Vill ni att jag ska blogga mer och har saknat det får ni gärna lämna en liten kommentar.
 
Puss & kram!
 
Tänk att du är min ♥
 
Lillhjärtat snart 12 månader – känns sååå galet!
 
En favorit från i somras ♥
Fortsätt läsa

Medicinsk tränare – Plugga i Palma

God morgon vänner!

 

Jag sitter just nu på mitt hotellrum på Hotel Mornington som ligger vägg i vägg med skolan. Så himla bra att skolan och hotellet har samarbete så att vi elever kan bo billigt mindre än ett stenkast från skolan. Sömn och vila brukar prioriteras, i alla fall för mig, mellan dagarna så då är det skönt att slippa lägga tid på resa.

 

Förra helgen den här tiden befann jag mig dock i vackra Palma och såklart var studieböckerna med. Kan dock erkänna att jag faktiskt bara läste mina anteckningar men efter två fulla föreläsningsdagar med Pr. Michail Tonkonogi för två veckor sedan fanns där en hel del anteckningar att gå igenom, haha 🙂 Min stackars sambo som jag reste med får ofta utstå många olika tester från mig och våra dagar i Palma var inget undantag. Morgonträning på hotellets ”gym” där vi testade på olika typer av träning taget direkt från mina anteckningar. Jag är en sådan som oftast lär mig bäst genom att snabbt omvandla teori till praktik. Så med barnfria dagar i Palma gällde det att passa på.

 

Nu är jag som jag som sagt vad tillbaka på skolan i Stockholm och om en halvtimme kickar vi igång utbildningshelg nummer 2. Kanske inte med samma vyer som förra helgen men ack så skoj det ska bli ändå. Carita Lesche ska vara vår lärare för dagen och jag tror att vi idag ska gå in på posturala analyser och att förhålla sig till smärta vid träning – spännande!

Utsikten från vår balkong ♥
 
Edit: Detta inlägg skrevs i september men publicerades först nu i november. Kram på er!
Fortsätt läsa

Lic. Medicinsk tränare

Hej hej bloggen!

Jag har arbetat i snart sex år som personlig tränare på heltid nu vilket är få förunnat. Kombinationen att få jobba med sin största passion och hobby samtidigt som en gör skillnad på riktigt i människors liv är oslagbar. Vägen har dock inte alltid varit spikrak och jag har märkt att, kanske inte branschen, men Sverige har stora luckor att fylla i vårt hälso- och sjukvårdssystem. För vad gör en med en människa som är för frisk för sjukvården men för sjuk för att bedömas som frisk? Som utan hjälp snart kommer vara tillbaka i sjukvårdens händer?

Redan när The Academy startade sin utbildning Lic. Medicinsk tränare för två år sedan så började jag snegla på den. Jag fick känslan att de inte bara snappat upp något viktigt utan även slagit ihop några av Sveriges främsta huvuden inom sina respektive områden och gjort något riktigt bra av det. Dock är ju livet som det är och för mig kom det aldrig ett riktigt bra läge att hoppa på utbildningen och dagarna och månaderna har sedan dess rullat på. Men, så för drygt två veckor sedan fick jag av en slump veta att det fanns ett par platser kvar på nästa utbildningsstart av medicinsk tränare och sagt och gjort – jag hoppade på tåget. Egentligen kanske sämre tillfälle än någonsin förr sett till mitt livspussel men när är egentligen rätt tillfälle? Min erfarenhet är att tillfället sällan kommer utan en helt enkelt få se till att skapa det. Så – i helgen gick den första fysiska träffen av utbildningen av stapeln och jag är hooked!

 

 
Utbildningen är fördelad på ett visst antal timmar/träffar på skolan i Stockholm och resterande studerar en på distans. Detta är en förutsättning för att jag skulle kunna gå utbildningen, annars hade faktiskt inte livspusslet gått ihop med två små barn, varav den ena spädis, och en heltidsanställning. Redan innan första träffen i Stockholm fick jag ett, relativt, massivt utbildningsmaterial att plöja igenom men det var enbart repetition av anatomi och fysik från utbildningen till personlig tränare och jag blev förvånad hur klockrent det mesta satt. Även om jag arbetar heltid så är det inte så ofta som jag diskuterar myofibriller, aktin och myosin med mina kunder 😉 Men, om jag trodde repetitionen var massiv så var det ingenting om vad som väntade på skolan. En hög med böcker som gjorde att jag var nära på att åka på övervikt på planet hem och till det ska tilläggas att vi har digitalt material både i form av e-bok på iPad samt instuderingsmaterialet i skolportalen. Vet ni vad min reaktion på detta var? Trygghet! Ja, utbildningen kommer att vara riktigt mastig men hur ska vi annars bli duktiga på det vi ska göra? 
 
Tillbaka till första träffen på skolan. Vi har under två dagar fått lyssna på långa men väldigt givande föreläsningar av Professor Michail Tonkonogi. Mellan föreläsningarna har vi fått testa på att omvandla teori till praktik även om den största delen praktik kommer ske på hemmaplan med hjälp av givna case till så kallade testpersoner på hemmaplan. Många i klassen, och även jag, fick flera teorier sönderslagna av Michail vilket jag finner lärorikt och inspirerande. I träningsbranschen gäller det att vara ödmjuk men även att skilja på erfarenhetsbaserade teorier och evidensbaserade teorier. Det har varit så coolt att fått lära sig av Michail – tänk er själva att ha ett levande uppslagsverk som sin lärare. Dessutom att veta att det är det allra senaste. Det som sas för en vecka sedan kan vara fel idag om nya studier visat så. 
 
Efter två dagar där hjärnan blivit fullproppad med information och inspiration är jag nu på hemmaplan igen. Här kommer jag nu plugga teori samtidigt som jag sätter igång min träningsperson, och mig själv, i praktiskt arbete. Nästa träff på skolan är om två veckor och jag längtar redan.
 
Imorgon flyger jag till Palma för en kortvecka utan barn och med sambo OCH pluggböcker. Jag vet att utbildningen är rätt då det bara känns kul att få ta med skolan på semestern istället för tvärtom.
 
Jag ska försöka blogga aktivt om min utbildning till medicinsk tränare, precis som jag gjorde när jag gick min utbilning till personlig tränare en gång i tiden. Dels är det kul för mig att ha kvar och dels har jag märkt att inläggen har hjälpt många av er som går i utbildningstankar. Har ni några frågor eller funderingar så är det bara att hojta till så ska jag försöka svara efter bästa förmåga.
 
Kram på er!
 
Ps. Ni som följer mig på Instagram vet ju att jag redan varit i Palma, skrev inlägget innan dess men glömde visst att publicera. Småbarnshjärnan här 😉
Fortsätt läsa

Loos Dop i Åre Gamla Kyrka

Hej älskade bloggisar!
 
Tre månaders oplanerad och till viss del ofrivillig bloggpaus. Jag kan berätta mer om det i ett annat inlägg för nu ska jag damma av bloggen med något roligt och efterlängtat – nämligen vår lilla Loos dop som ägde rum i lördags.
 
Vi började planera dopet redan i mars – egentligen i samband med mitt senaste blogginlägg då Madeleine och Mikael fått frågan om de kunde tänka sig att hålla Loos hand extra genom livet. Jag tänkte där och då att vi hade mycket tid på oss att planera och att jag denna gång skulle göra det ordentligt så att säga. Jag fick ut dopinbjudningarna snabbt och efter det….efter det stod det stilla. Långa och många jobbdagar varvat med familjeliv och vardagspussel. Tiden sprang som vanligt iväg och gissa vem som stod och bakade maränger kvällen/natten innan vi skulle åka till Åre där dopet skulle äga rum? Vilka som hade dopsamtal med prästen kvällen innan dopet? Vem som panikköpte blommor på Coop en timme innan dopet? Vet ni vad? Trots sista-sista-minuten där klänningen jag beställt kom med posten och prövades samma kväll vi skulle åka och där jag fick ta expressfrakt för att det lilla pyntet jag beställt skulle komma fram, ja trots detta som blev dopet helt perfekt!
 
Loo döptes i Åre Gamla Kyrka av min barnpräst Ann-Charlott. Det var hon som döpte även Jolie för sju år sedan och hon kom in i mitt liv när jag var fyra år gammal och gick på Kyrkis. Ann-Charlott är en så otroligt varm, ödmjuk och förstående präst så för mig var det jätteviktigt att Loo döptes av henne. Ni är många som frågat på Instagram om tips kring dop men i ärlighetens namn hade vi ett jätteklyschigt dop sett till programpunkter, psalmer och sånger. Psalmerna vi valt var Tryggare kan ingen vara och Du vet väl om att du är värdefull. I högtalarna spelade vi Besvärjelse med Oscar Danielsson. Den är SÅ fin. Utöver detta läste jag även en dikt. Det som gjorde vårt dop så speciellt och unikt var just Ann-Charlott. Hon pratade så fint om kärleken och att vi var där för att fira. Hon såg till att alla, barn som vuxna, sjöng Blinka lilla stjärna, Bä bä vita lamm och en rad andra barnsånger – allt för att även barnen skulle känna sig inkluderade. Vi hade ett litet dop, runt 30 gäster, och det gjorde det hela så intimt och kärleksfullt. Blir så glad när jag tänker på varenda minut vi hade tillsammans i kyrkan ♥
 
 
Efter dopet samlades vi för fika på St Olofsgården i Åre vilket är som ett församlingshem. Vi hade tillsammans med våra vänner varit där och pyntat kvällen innan dopet och vi gick väl halvt in kan en säga. Jag hade beställt ballonger, vimplar och lite annat småpynt men vi använde inte allt. Vi fick bestämma oss på kvällen för att antingen ta ned ALLT i lokalen så som gardiner, tavlor och liknande för att få en riktigt fin lokal eller att låta sådant sitta kvar och inte hänga upp allt pynt. Vi bestämde oss för det senare och det kändes som ett bra val – stressen över att pynta och fixa allt perfekt vägde inte upp att kunna slappna av, umgås med nära och kära samt komma hem till hotellet och SOVA ett par timmar innan dopet, haha 🙂 
 
Foton: Madeleine Englund
 
Vi bjöd på smörgåstårta, prinsesstårta, bubbel, maränger, chokladbollar, godis och småkakor. Maränger och chokladbollar bakade vi själva och småkakorna bakade Andreas mamma. Godiset köpte jag och tårtorna beställde vi. Himla skönt, smidigt och krävde lite tid av oss i förberedelse.
 
 
Jag funderade mycket innan kring en gästbok till dopet men då jag även där var ute i sista sekund så hittade jag ingen fin som kändes rätt. Jag fick då idéen att göra en “GästBurk” istället – en glasburk och snöre från Clas Ohlsson, papper och stativ från DollarStore och små hårsnoddar från Glitter var det som behövdes. Ett enkelt och roligt sätt för gästerna att lämna en hälsning till Loo.
 
 
Ett par dagar innan dopet satt jag och kikade på gamla bilder från Jolies dop 2011. Då kom jag över en bild på Jolie och min farfar och blev varm i hjärtat samtidigt som jag kände en stor sorg att han inte längre är med oss. Det blir så himla tydligt vid sådana här högtider när livet ska firas. Därför kändes det så fint att han fick vara med på ett hörn under dopet. Både på bild och i våra hjärtan ♥
 
 
Det här med att ha en bästa vän som är fotograf. Jag är så himla tacksam för alla bilder Madde har tagit på vår familj. Från gravidbilderna, till nyföddbilderna till dopet. Älskar varenda en av dem.
 
Foto: Madeleine Englund
 
Efter dopet och dopfikat så gick vi tillbaka till Holiday Club där vi och några av våra vänner bodde över helgen. Vi hade hotellrum med terass och gräsmatta ner mot Åresjön utanför och då Åre bjöd på helt fantastisk högsommarvärme i början av juni så fick vi en magisk kväll. Barnen sprang och lekte på gräsmattan och vi vuxna satt och surrade och drack bubbel. Vid 22-tiden plockade vi fram resterna av doptårtan och satt och kvällsfikade den tillsammans. Klockan hann springa iväg till nästan midnatt innan vi sa god natt och gick tillbaka till respektive rum. Under alla år jag bodde i Åre så går sommardagarna som våran doplördag att räkna på en hand. Det är så sällsynt – och tänk att vi fick just det perfekta vädret på just vår perfekta dag. Jag har inget annat ord än magiskt!
 
Avslutar med några fler bilder från vår dag samt att TACKA alla våra vänner och familj som gjorde morgonen, dagen, kvällen och natten till vad det blev. TACK ♥
 
 
Vilar hos pappa en stund med utsikt över Åresjön 
 
 Den här lillkillen var vaken HELA kvällen. Man kan ju missa något annars…haha 🙂
 
Loo är så glad i alla våra vänner, blir så varm i hjärtat att se han så trygg och glad hos andra ♥
 
 22-tårtan, mums mums!
 
 
Sista bilden är så stark för mig. Att få sitta vid Åresjön i högsommarvärme med Mullfjället i bakgrunden där snön fortfarande ligger vit. Våra allra närmsta vänner samlade, de vänner som räknas som familj. Jag saknar mitt Åre så mycket och jag älskar våra vänner så mycket. Loos dopdag och kvällen som följde var verkligen once in a lifetime och jag är så lycklig och tacksam över det ♥
 
Puss & kram på er alla!
Fortsätt läsa

Gudmor & Gudfar

En extra hand att hålla genom livet och ett vakande öga över honom. Ja, idag fick Madeleine och Micke frågan om de ville bli Loo’s gudföräldrar och vi är så tacksamma att de tackade ja. Egentligen har vi vetat sedan han låg i magen att vi ville ge just dem frågan men vi vill leverera den på ett fint sätt vid rätt tillfälle och idag var dagen för det ♥
 
Efter lite glädjetårar och kramar fick vi tre härliga timmar tillsammans på vår baksida. Solen har värmt så gott både igår och idag och ÄNTLIGEN är vårvintern här. En vet att en har det härligt när en inte kollar på klockan utan rätt vad det är utbrister “OJ, är klockan så mycket…”. Grillning, lekande barn och männen på taket medan jag och Madde myste på i solen. En energi-påfyllar-dag deLux!
 
Loo 2,5 månader
 
 ♥
 
Papporna jobbar…
 
 …papporna vilar…
 
 …och papporna leker 🙂
 
Micke står raklång i snön!
 
 Gudmor myser med Loo ♥
 
 
Jag, Lova och Lion var såklart också med men ingen av oss fastnade på bild, hihi. Vi har så fantastiskt mycket snö denna vinter och jag älskar det. Dagar som denna är helt magiska. För mig får gärna snön ligga en månad till, efter det kan den få försvinna snabbt så vi får välkomna våren. Men just här och nu är det perfekt som det är!
 
Hoppas ni har haft en fin helg!
Fortsätt läsa

30 år – Hurra Hurra!

Hej vänner!
 
I lördags fyllde jag 30 år och helgen började på allra bästa vis då en av mina bästa vänner genom livet Sofia knackade på dörren i fredags. Hon och Andreas hade planerat överraskningen länge men själv var jag helt ovetande om att hon skulle komma. Sofia bor drygt 55 mil bort, i Arjeplog, så det blev verkligen en överraskning. Ni som följer mig på Instagram har ju sett hur tårarna sprutade hos mig. Känslomänniskan nummer ett här, hihi!
 
 
Nästan direkt Sofia kommit blev jag beordrad att hoppa in i duschen och när jag kom ut därifrån väntade ett glas bubbel och därefter ett glas rött. Varken Andreas eller Sofia sa vad som var på gång men när Andreas föräldrar knackade på dörren förstod jag att vi skulle iväg och att de kommit för att vara barnvakt åt Jolie och Loo. En timme senare satt vi i bilen som stannade vid restauran Invito inne i Sundsvall. Väl där väntade nästa överraskning då mina vänner Elin och Madeleine med respektive satt och väntade vid vårt bord. Så himla fint och precis på lagom nivå för mig. Jag hade starkt avsagt mig ett stort kalas eller överraskningsfest men denna överraskning blev på exakt rätt nivå!
 
 
På min födelsedag, alltså i lördags, blev jag “väckt” av Sofia, Jolie och Andreas med sång och kaffe på sängen. Loo hade följt med farmor och farfar hem på natten och blev levererade hem till oss lagomt efter kaffet på morgonen. Efter en liten stressig morgon tog vi oss iväg till skidbacken där Jolie hade skidskoleavslutning. Skönt att komma ut och iväg en stund även om det blev många kaffe på oss vuxna i värmestugan, hihi!
 
 
Efter skidbacken kom svärmor med en egenbakad prinsesstårta och vi hade lite kalas här hemma. Mest för Jolies skull, hon tycker det är så viktigt att fira födelsedagar och hon pyntade så fint i hela vardagsrummet. Vi i familjen, Sofia som också är familj, granntjejen och farmor och farfar var vi som firade. Helt perfekt och lagomt för min smak även här.
 
 
Födelsedagskvällen avslutades sedan med oxfilé för andra kvällen i rad och därefter Mellomys (på Jolies begäran, haha). Andreas har köpt någon ny maskin som lagar köttet till perfekt temperatur så köttet var så galet gott. Han kan min man!
 

 
Min födelsedagshelg avslutades med en lugn och skön dag med de jag älskar mest. På eftermiddagen skjutsade vi Sofia till tåget men det var inte lika jobbigt som vanligt att säga hej då. Vi har nämligen bestämt hela familjen att åka upp till Arjeplog om några veckor. Jag längtar!
 
Sammanfattningsvis har jag fått en SÅ fin helg som blev så perfekt och kärleksfull precis som jag önskat. Tusen tack till alla ni som gjorde min helg så underbar ♥ Älskar er!
Fortsätt läsa

Loo 7 veckor

Hej vänner!
 
I torsdags blev han sju veckor vår lilla Loo och det känns otroligt hur snabbt tiden går. När jag var i vecka 33 och hade sju veckor kvar till förlossning kändes det som en evighet som inte gick att genomlida medan dessa sju veckor sedan han föddes har svischat förbi. 
 
Jag har skrivit på Instagram att han är Dr. Jekyll & Mr. Hyde vår Loo och det känns verkligen som det. Han är för det mesta bekymrad, gnällig och på dåligt humör men så då och då fyrar han av ett leende som får en att smälta tusen gånger om. Vi har bra kontakt med BVC och tagit till en del åtgärder som fått han från att kolikskrika hela kvällarna till att bara vara allmänt gnällig. Som vår BVC-sköterska sa så är han ju bara 1,5 månad och en kan inte förvänta sig så mycket annat. Loo är också powernap-kingen vilket är frustrerande för både oss och honom. Han kan sova i 10-minutersintervaller hela dagarna vilket gör att han är ständigt trött men samtidigt är för pigg för att somna och komma till ro. Jag som skröt vilket mönsterbarn han var första veckorna får visst igen det nu, haha. Men, han är ju så liten ännu och mycket kan hända och förändras snabbt. Förhoppningsvis till det lite bättre.
 
Vår lördagsfina lilla skrutt ♥
 
Jag får en del kommentarer om varför Loo har på sig så kallade “tjejkläder”. Mitt svar är då – vad är tjejkläder? Det är lite komiskt att när Jolie var liten fick jag så mycket kommentarer att hon bara hade rosa, pasteller och söta kläder och att jag aaaaaldrig skulle klä en kille likadant. Nu när jag klär Loo likadant så är det helt fel enligt vissa. Jag försöker ge mina barn hundra möjligheter istället för en vad gäller stora som små grejer, inklusive kläder. Kan dock erkänna att jag har en stark akilleshäl i att jag gärna väljer ljusa pasteller istället för starka färger. Jag jobbar på det. Dock är det skönt att se att nu när Jolie, för det mesta, väljer sina egna kläder väljer hon allt från pasteller till starka färger, tuffa kläder till söta kläder. Precis som jag vill att det ska vara.
 
Hur tänker ni kring kläder till era små (som inte kan välja själv ännu)? 
Fortsätt läsa

Gårdsgrillning

Hej vänner!
 
Vi har haft en jättemysig gårdgrillning idag. Egentligen skulle vi iväg på skidskola men då Jolie är förkyld och vaknade med en febertopp i natt fick vi ställa in och köra en mysdag hemma istället. Då vi fortfarande har så mycket snö på gården, det ligger över en meter på gräsmattan, så dukade vi upp grillen och en picknick på garageuppfarten. Eller vi och vi, jag fixade medan Loo sov i vagnen och Jolie och granntjejen lekte i snön. Andreas har varit utkallad på jobb idag så han missade tyvärr allting. 
 
Jag slås fortfarande av lyxen att bo i hus och hur himla bra vi har det. Ett av mitt (vårt) livs bästa beslut var att slå till på den där villan i Juniskär som vi egentligen bara skulle kika på, som egentligen inte alls var av intresse… Tänk att det blev vårt drömhem, att vi trivs så bra och att vi har lyxen att kunna dra en gårdsgrillning över en lördagslunch. Saknar inte lägenhetslivet alls, någonsin.
 
 
Gosiga tjejer. Min fina men ack så smutsiga bil. Sovande bebis. Brända korvar. Vårt insnöade hus. Och så en halväten korv i trädet som vi gav till fåglarna, haha. 
 
Nu har Andreas kommit hem från jobbet och vi ska strax börja med någon lördagsmiddag. Dock ingen aning om vad vi ska tillaga. Tips mottages tacksamt, hihi! Loo har haft ett par riktigt jobbiga veckor, hej hej spädbarnskolik, men senaste två dagarna har det peppar, peppar lugnat ner sig. Hoppas vi hittat en bra kombination med mat och mediciner och att han får må bra och vara lugn nu ♥
 
Kram från mig!
Fortsätt läsa

Nattens spår

Så här ser vår sängram ut varje morgon nu för tiden. Ska en hitta en nackdel med att flaskmata så är det nog det eviga diskandet av flaskor. Vi har tre stycken men jag skulle gärna haft tjugotre, särskilt på natten, haha. Oftast ställer jag upp dem på sängramen men jag har hittat dem liggandes i sängen på morgonen också när jag helt enkelt varit för trött och borta i huvudet om natten. Underbara småbarnsliv 😉
 
 
Andreas jobbar idag trots att det är helg, så jag och Loo är ensamma hemma då Jolie är hos pappa M denna helg. Trots att jag är så galet trött av, ja bebislivet, så känner jag ett stort behov av att komma ut på någon aktivitet idag. Jag hade först en idé om att åka till gymmet för att cykla men det projektet orkar jag nog inte riktigt med så ska satsa på en lugn promenad idag igen samt hemmaträning (aktiveringsövningar).
 
Hoppas ni får en fin lördag!
Fortsätt läsa