Ska vi göra ett försök?

God morgon vänner!
 
Vilken lyx att hinna blogga om morgonen! Jolie har sovit hos Mattias i natt och jag har totalt glömt bort hur mycket tid det faktiskt ger en vardagsmorgon så här. Inget morgonkaffe på balkongen dock då termometern visar 13 grader men det gör faktiskt inte så mycket känner jag. Huvudsaken sommarvärmen kommer till midsommar och sedan stannar fram till augusti så känner jag mig nöjd. För det lär ju hända? Hihi!
 
Morgontrött bloggerska…
 
Någon skrev i förra inlägget att det är mycket säga A och inte B i den här bloggen och att den tappat sin personlighet. Ja, till viss del kan jag hålla med samtidigt som jag upplever det som väldigt svårt. Det var faktiskt mycket lättare att vara personlig förr om åren med mammaledigheten, sambolivet och allt vad det innebar. En fantastisk tid om så än rätt inrutad. Det är mycket svårare att veta vad jag ska dela med mig av nu då jag helt enkelt får fightas lite mer om man kan säga så?
 
Men, vi kan göra ett försök, vad saknar ni? Vad skulle ni vilja att jag delar med mig mer om?
 
…och inte såg jag piggare ut i svartvitt, haha!
 
Nu ska jag kila iväg mot jobbet här. Jag ska idag besöka alla våra tre gym (City, Skönsmon och Skönsberg) och har däremellan ett möte i Birsta så det blir fullt ös hela dagen.
 
Happy onsdag!

Du kanske också gillar

9 kommentarer

  1. Jag tycker att det är klokt av dig att skriva bara A ibland, det visar att du är en klok människa som tänker igenom vad du publicerar här och hur det påverkar dig och ditt liv. Jag tycker att du lyckas vara personlig utan att vara privat och uppskattar att du ändå delar med dig såpass mycket som du gör. Fortsätt krya på dig!

  2. För min del får du skriva hur mycket A men inte B du vill, jag tittar med glädje in här ändå. Och som ovanstående skriver – att du inte berättar allt utan håller på integriteten både vad gäller dig själv och Jolie, visar bara på ditt stora hjärta, och det är det vi (eller iaf jag) gillar mest med att titta in här. 🙂

  3. tycker din blogg är bra! Man förstår att du kämpar med något i ditt liv, men du har ingen skyldighet att skriva det på bloggen. Folk är bra nyfikna ibland.
    Hoppas allt löser sig till det bästa för dig och att dessa känslomässiga kollapsen försvinner!
    Styrke kram

  4. Om man får önska då och inte bara säga "det är din blogg och du gör som du vill" 🙂 Hur är det att vara ensamstående mamma, varför låg du på sjukhus, känner du ibland att Sundsvall är för litet, hur är relationen idag till Jolies pappa, hur delar ni tiden med henne.. Ja massor jag är nyfiken på efter att ha läst din blogg länge och känt att den var väldigt mycket mer personligen förr helt enkelt. Såklart jag inte förväntar mig redogörelser etc men lite mer personliga tankar och funderingar hade varit kul!

  5. Jag tycker också det är klokt av dig att inte dela med dig för mkt. Ibland tänker jag, utifrån mig själv, att jag skulle knappast stå på Stora Torget, t.ex och skrika ut personliga/privata saker. T.ex att jag mår psykiskt dåligt, det skulle inte gagna mig. Jag jobbar inom psykiatrin och tycker stigmatiseringen är fel, men tyvärr ser det så ut i samhället fortsatt. Just den gången när du skrev att du låg inne på sjukhuset tyckte jag också det blev lite mycket A utan B, men i övrigt är det väl lite tjusningen med bloggar. En väljer ju själv hur kryptiskt en skriver! Å ibland blir det ju också ett sätt att hålla igång nyfikenheten. Jag har gillat att se dina frukostar! De har sett så fräscha ut 🙂

  6. Jag tycker också det är klokt av dig att inte dela med dig för mkt. Ibland tänker jag, utifrån mig själv, att jag skulle knappast stå på Stora Torget, t.ex och skrika ut personliga/privata saker. T.ex att jag mår psykiskt dåligt, det skulle inte gagna mig. Jag jobbar inom psykiatrin och tycker stigmatiseringen är fel, men tyvärr ser det så ut i samhället fortsatt. Just den gången när du skrev att du låg inne på sjukhuset tyckte jag också det blev lite mycket A utan B, men i övrigt är det väl lite tjusningen med bloggar. En väljer ju själv hur kryptiskt en skriver! Å ibland blir det ju också ett sätt att hålla igång nyfikenheten. Jag har gillat att se dina frukostar! De har sett så fräscha ut 🙂

  7. Jag tycker också det är klokt av dig att inte dela med dig för mkt. Ibland tänker jag, utifrån mig själv, att jag skulle knappast stå på Stora Torget, t.ex och skrika ut personliga/privata saker. T.ex att jag mår psykiskt dåligt, det skulle inte gagna mig. Jag jobbar inom psykiatrin och tycker stigmatiseringen är fel, men tyvärr ser det så ut i samhället fortsatt. Just den gången när du skrev att du låg inne på sjukhuset tyckte jag också det blev lite mycket A utan B, men i övrigt är det väl lite tjusningen med bloggar. En väljer ju själv hur kryptiskt en skriver! Å ibland blir det ju också ett sätt att hålla igång nyfikenheten. Jag har gillat att se dina frukostar! De har sett så fräscha ut 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *