I forgot my phone

Hej vänner!
 
Jag såg nyss en skrämmande film på Facebook som en vän lagt upp. Filmen är väldigt talande och beskriver hur det tyvärr ser ut alldeles för ofta idag. Jag har flera gånger tänkt på det förr, att oavsett om jag är i lekparken, i skogen eller på ett café på stan så ser jag överallt människor med sina smartphones i högtsa hugg. Väldigt sorgligt kan jag tycka. 
 
Nu är jag ingen ängel själv men jag är väldigt medveten om problemet och undviker att fastna i fällorna så gott det går. Är jag med mina vänner så är jag med dem. Visst kan en bild åka upp på Instagram men då lägger jag upp den och stoppar sedan undan telefonen. Kommentarer och likes kan jag läsa vid senare tillfälle. När jag är med Jolie så är jag så nära nolltolerans av iPhone det går. Min vän Madeleine skrev så klokt om smartphones och barn förra veckan. Läs gärna!
 
Livet är här och nu och mäts ju inte i likes hit och dit. Hur tänker ni kring det hela? Se gärna filmen, den är verkligen sevärd! 
 

Du kanske också gillar

9 kommentarer

  1. jag är helt enig med dig. herregud jag blir skräckslagen när vi är nere på lekplatsen och ALLA föräldrar står och glor i sin telefon! sen har jag ingen nolltolerans när jag är med barnen. eftersom jag är med dom från att de vaknat till att de lägger sig och jag anser inte att de mår dåligt av att jag gör något för mig själv då och då under dagen. det gäller bara att vara medveten och vara närvarande och inte glömma det riktiga livet trots alla sociala medier vi omringas av.

    kramar.

  2. Det där har jag tänkt mycket på senaste tiden, hur beroende man kan vara och har tyvärr sett det beroendet i mig (inte det värsta). MEN jag har bättrat mig också när jag kommit på mig själv att det blivit liiite mycket, tänker istället för mobilen ta kameran! 🙂

  3. Det där har jag tänkt mycket på senaste tiden, hur beroende man kan vara och har tyvärr sett det beroendet i mig (inte det värsta). MEN jag har bättrat mig också när jag kommit på mig själv att det blivit liiite mycket, tänker istället för mobilen ta kameran! 🙂

  4. Jag har begränsat min mobil och datortid massor just av den anledningen men tar mig en stund då och då per dag de veckor jag är själv med dottern men ser ändå till att se henne och söker hon kontakt så svarar jag under tiden. Och vid de där speciella tillfällena kan jag dela en bild eller så men stoppar sen undan som sagt, mycket för att jag själv vill ha bilden som minne med

  5. Jag tror inte barnen får mindre uppmärksamhet nu när vi har bättre teknik…
    Var era föräldrar 100% fokuserad på er när ni var små?
    Jag vet då att min mamma läste böcker, hon bakade, städade osv.

    Känns som ännu ett inlägg för att bidra till det eviga dåliga samvetet hos föräldrar och hävda sig själv?
    Går hand i hand med diskussioner om dagistid tex.
    Ju mer man har barnet hemma och ju mindre man använder internet desto bättre mamma är man?

  6. Ja det är precis så det är för mååånga många människor å små små barn som sitter fastklistrade med sina paddor det äcklar mig. Ett exempel jag har är när jag kommer hem till min bror med familj, jag kommer inte till dom, jag kommer till TELEFONANVÄNDANDET å i detta ingår tv spel fotboll och han är så beroende att han blir sen med maten för telefonen är viktigare. Jag har börjat med att inte glo min telefon när jag kommer hem med min son från dagis, han får inte sitta på youtube heller, vi leker istället. Dessa stunder är så få ibland så man får verkligen njuta av tiden när dom är små.

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *